De senaste inläggen, skrivna av studeranden, har skildrat utmaningen i att hitta sin egen väg efter gymnasiet. Lyckliga verkar vara de som tidigt vet med säkerhet vad de vill utbilda sig till och arbeta med. Fler är kanske de som söker och velar. Idag är det vanligt att långt in i vuxenåldern byta riktning, skaffa ny utbildning, ändra karriärplaner. Låt oss bemöta den möjligheten istället för att skrämmas av tanken!

Akademiska studier banar inte alltid väg för ett direkt yrke. Man kan bli läkare, jurist eller journalist och då har man en viss inblick i vad man kan syssla med som utexaminerad. Men man kan också studera t.ex. folkloristik, sociologi eller vuxenpedagogik. Då blir man folkloristiker, sociolog eller vuxenpedagog.  Men sällan ser man arbetsplatsannonser där man söker folkloristiker.

När jag studerade (ett icke-yrkesbaserat ämne) blev vi studeranden uppmanade att skapa vår egen framtid. Hitta en egen väg. Enligt statistiken går få utexaminerade från mitt ämne vid mitt universitet arbetslösa. Fint så! I dagens digitala värld betonas just färdigheterna mycket, inte enbart kunskaperna. Ibland kommer man långt med goda egenskaper, vilja och motivation!