Studentskrivningarna digitaliseras och allt mer IKT införs i skolorna. Det är för många beslutsfattare, skolpersonal och elever en självklarhet att datorer i alla dess former ska vara en naturlig del av inlärningen och undervisningen.

Samhället kräver dessa informationsteknologiska färdigheter, sägs det. Studerande behöver kunna söka, dela och använda information framförallt digitalt redan nu och i framtiden. Bra så, vi jobbar på det!

Som lärare har jag fått höra otaliga gånger om hur man BÖR använda mer IT, hur man SKA ta in mer digitalt material i undervisningen och så vidare. Men, få är de gånger jag har fått höra om verkliga vetenskapliga undersökningar i vilka följderna av  informationsteknologianvändning hos barn och ungdomar utretts. Ett problem är kanske att fenomenet ändå är relativt nytt, de ”diginativa” är trots allt bara runt tjugoåringar högst.

Nåja, allt behöver man kanske inte vetenskapliga undersökningsresultat om för att kunna förhålla sig till. En barnträdgårdslärare berättade nyligen om hur dagispersonalen får höra småbarnen berätta om vilka spel och tv-program de tittar på och spelar, många av dem förbjudna för under 16-åringar. Inga vetenskapliga undersökningar behövs här inte, det räcker säkert bra med bondförnuft att förstå att F-16 -rankade spel inte är lämpliga för en 5-åring!

Världsbokdagen instiftades av UNESCO år 1995 och firas varje år den 23.4. Med den vill man uppmärksamma läsandet och böckernas betydelse.

Det sägs ofta att läsandet lär, utvecklar, öppnar för nya idéer och tankar. I skolan går mycket av lärandet ut på läsande. Då handlar det oftast om facklitteratur, men också skönlitteratur lär oss. Den lär oss om människan och världen.

Så vad har jag lärt mig av att läsa då? Jo, en hel del. Här är några urval.

Barndom:

• Om hur man pussar och hur det kan kännas när man första gången kramar den man tycker om (”Kram”, ”Puss”,” Love love love” – Hans-Eric Hellberg)
• Att om man är en flicka som heter Georgina men känner sig som en pojke är det helt okej att kalla sig George och bete sig som en pojke (”Fem”-böckerna – Enid Blyton)

Ungdom:

• Att vårt språk är könsbundet och hur stolt jag kände mig när läraren läste upp mitt bokreferat inför klassen (”Egalias döttrar” – Gerd Brantenberg)
• Hur viktig individens frihet är och hur samhällen kan styras på olika sätt (”Kallocain” – Karin Boye)

Vuxenålder:

• Att människan trots orättvisor och illabehandling kan orka kämpa vidare och alltid strävar efter överlevnad (”Tusen strålande solar” – Khaled Hosseini)
• Hur våra erfarenheter etsar sig fast i oss och styr våra liv om vi låter dem göra det (”Svinalängorna” – Susanna Alakoski)

Alla upplevelser kan beröra, alla böcker kan beröra, om man bara låter dem göra det. Fortsatt läsglädje alltså!

De senaste inläggen, skrivna av studeranden, har skildrat utmaningen i att hitta sin egen väg efter gymnasiet. Lyckliga verkar vara de som tidigt vet med säkerhet vad de vill utbilda sig till och arbeta med. Fler är kanske de som söker och velar. Idag är det vanligt att långt in i vuxenåldern byta riktning, skaffa ny utbildning, ändra karriärplaner. Låt oss bemöta den möjligheten istället för att skrämmas av tanken!

Akademiska studier banar inte alltid väg för ett direkt yrke. Man kan bli läkare, jurist eller journalist och då har man en viss inblick i vad man kan syssla med som utexaminerad. Men man kan också studera t.ex. folkloristik, sociologi eller vuxenpedagogik. Då blir man folkloristiker, sociolog eller vuxenpedagog.  Men sällan ser man arbetsplatsannonser där man söker folkloristiker.

När jag studerade (ett icke-yrkesbaserat ämne) blev vi studeranden uppmanade att skapa vår egen framtid. Hitta en egen väg. Enligt statistiken går få utexaminerade från mitt ämne vid mitt universitet arbetslösa. Fint så! I dagens digitala värld betonas just färdigheterna mycket, inte enbart kunskaperna. Ibland kommer man långt med goda egenskaper, vilja och motivation!

Matematiklärare är vana vid symboler och bokstäver och kanske var det därför min matematiklärare i gymnasiet kallade studentexamensprovet bara för ”S”. Varje gång S nämndes hördes en liten suck gå genom klassrummet. I tre år får gymnasisterna höra om S, förbereda sig, öva sig och förstå att S är viktigt.

Och visst är det viktigt, men det beror på vad man strävar efter, det beror på vad man värderar. I min bekantskapskrets är jag, gymnasielärarnörden, den enda som är nyfiken på vilka resultat andra har fått i S. Ingen annan bryr sig. Men vi har i och för sig redan kommit in på en utbildning, avklarat den och fått jobb. I något skede kändes S betydligt mycket viktigare.

S brukar kallas för mognadsprov. Man syftar då på att abiturienten inte bara behöver behärska en massa fakta, utan att det som bedöms också är flit, tålighet, ansvar, analytiskt, systematiskt tänkande och en känsla för rimlighet. Bland annat. När jag nämner att S är ett mognadsprov möts jag av många frågetecken i klassrummet. Det paradoxala är ju att om man inte har den där mognaden är det svårt att förstå vad som ens menas med den. Så bra att ålder och livserfarenhet brukar föra med sig mognad ändå!

Lycka till alla som deltar i S denna vår!

Kyrkslätts gymnasium ingår i gymnasienätverket GNet, som består av 10 gymnasier i Svenskfinland. Samarbetet möjliggör bland annat att kurser som inte skulle ordnas i den egna skolan, på grund av få deltagare, nu kan erbjudas som distanskurser. För gymnasister är det ett ypperligt tillfälle att pröva på en ny inlärningsplattform och -metod, som många säkert stöter på i fortsatta studier.

På kvinnodagen samlades lärare och rektorer från flertalet av de 10 skolorna i Kyrkslätt för en gemensam fortbildningsdag. Temat var IKT i undervisningen och de flesta workshopar hölls av lärare från GNet-skolorna. Det finns redan mycket kunskap och färdigheter inom IT-området bland lärarna och mer kan man alltid lära sig!

Johan Gulin presenterar GNet

Även inom skolvärlden sker det utveckling hela tiden; nu kan klassrummet flippas, undervisningen kan finnas på video, man kan ha samarbete över ämnesgränserna och integrera IT naturligt i undervisningen.

Glada lärare på fortbildning

Studeranderepresentanter från några skolor följde också med workshopar och fick möjlighet att diskutera sina synpunkter på undervisning och inlärning. I slutet av dagen var det deras perspektiv många lärare mest väntade på – vad vill och förväntar man sig som gymnasist av dagens undervisning? Ett säkert svar var åtminstone att datorer, tabletter och mobiltelefoner ska finnas med!

Studerande tar en paus i soffan mellan workshopar

Beroende på var man spenderar sportlovet det här året får man uppleva väldigt olika underlag. Själv har jag fått känna på en tidig vår redan, med bar mark och kvittrande fåglar, gator som putsas och plusgrader.

Så hemskt mycket vintersportande har det nog inte blivit, men en svängom i slalombacken, lite gym och en del vardags- och nyttomotion är inte illa det heller. Att kratta löv i februari går tydligen också bra och är väldigt effektiv överkroppsträning!

I Kyrkslätts gymnasium inledde vi i år en företagarlinje. Temat intresserar många och är både viktigt och nyttigt för alla ungdomar. Många unga, och äldre, har ingen koll på sin ekonomi idag. Så som pedagog tänkte jag börja tidigt med mina egna barn. En promenad ute på den enda vägen på en skärgårdsholme ledde i all sin tristess till att vi började plocka tomburkar som sommarturister har slängt omkring sig i vägrenen. Efter några hopp ner och upp i diken hade vi samlat en påse och kunde nästa dag gå och panta fynden. De två barnen fick en euro var och fick välja om de ville köpa tuggummi eller sätta pengen i sin spargris. Inget tuggummi var så billigt i just den butiken så det blev ett spara. ”Fick vi bara så lite”, tyckte 5-åringen. Ja, nånstans måste man börja – och ja, det kräver nog alltid arbete att skrapa ihop till sitt dagliga tuggummi!

Solnedgång i februari