”Mitt andra gymnasieår börjar sakta men säkert lida mot sitt slut. Kul, men samtidigt skrämmande. Vart har tiden flugit iväg och var kommer denna resa att ta slut? De flesta av mina skolkompisar har ingen aning om vad de vill göra efter gymnasiet, men det är väl lugnt. Vi har trots allt drygt ett år och en period kvar innan det äntligen är vår tur att stå framför våra yngre skolkamrater, våra föräldrar och våra lärare iklädd den vita mössan. Även om det är många månader kvar i kalendern känns det ändå så skrämmande nära. Vad händer sen?

Jag undrar ifall dagens studenter är redo att ta itu med alla utmaningar som  framtiden för med sig. Kan vi tillräckligt och vet vi allt vi borde veta? Vad är relevant och vad är inte? Kommer jag någonsin att behöva veta exakt vilket år Napoleon Bonaparte föddes, eller kunna böja knepiga ord som avokado? Eller är det viktigare att jag vet hur jag får tag på information?

Personligen tror jag mer på det senare. Vi borde fokusera mer på att hitta relevant material, bedöma källors tillförlitlighet. Ja, helt enkelt att kunna använda oss av internet. Då vi kan det har vi en enorm källa till vårt förfogande, men vi måste kunna hitta rätt.”

Josefin Flemmich är andra årets studerande vid Kyrkslätts gymnasium

På bilden Charlotta Eriksson och Josefin Flemmich utanför Stortinget i Oslo i samband med Nordiska rådets session i oktober 2013.